Om tovor i håret.

Standard

Jag får alltid tovor i håret. Hur mycket eller lite jag än borstar, kammar, använder balsam (förr) eller vad som helst. Jag har fått det förklarat för mig att mina hårstrån är så fina att de gärna tovar ihop sig. Typiskt skandinaviskt hår sa nån frisör medan jag fortfarande lät dem gå loss i mitt hår. Jag ogillar dessutom att borsta håret. Och absolut inte när det är blött. Det ska en heller inte göra har jag lärt mig eftersom att håret då är elastiskt och kan gå av lättare. Ibland sitter M och kammar mig med fingrarna och det är ju förvisso bra, men jag kan ju inte gärna ha en personlig kammare jämt. Eller?

Jag ogillar också att borsta ut håret med en borste som inte är bra. Såna som gör håret elektriskt är bannlysta t ex. Så det resulterar i att jag oftast har tovor i håret. Gärna en gigantiskt i nacken. Och när det är vinter och jag har håret i en mössa, under en jacka och en stor sjal omlindat så är det helt omöjligt att få det utborstat. Så jag borstar det egentligen bara innan jag ska tvätta det (som jag inte heller gillar. Blött hår… brr…) och det är en gång i veckan. Och då tappar jag mängder med hår.

Eller jag kanske ska säga så gjorde jag förut Jag har nämligen köpt en kam. Och inte vilken kam som helst utan en utredningskam. Jag var eventuellt lite skeptisk till den i affären för kammar brukar inte vara så himla bra. Men den kostade bara 3.45 Euro och var dessutom till 30% återvunnen plast och 70% trä eller om det var tvärtom. Jag köpte den för ett par veckor sedan och sedan dess har jag inte haft några som helst problem med tovor. Helt säkert. Det går så jäkla lätt att få ut de tovor som bildats under en dag. Och jag tappar inte mer än kanske 5 hårstrån per kamning.

Så jag måste rekommendera denna kam till alla som har problem med tovor och har typiskt skandinaviskt hår.

20140414-191211.jpgDen får betyget 5 hårstrån av 5 möjliga!

Alla dessa hål i kläderna efter butikernas larm. Kan vi prata om det?

Standard

Jag blir så less på när jag har köpt kläder och det efter ett tag dyker upp ett litet hål precis där larmet har varit i kläderna. Jag kan ju inte vara den enda som tänker på det. Det blir dessutom bara större och större efter varje tvätt. Jag pratade med min syster om det när hon jobbade på Indiska och de hade då, för rätt många år sedan, börjat med larm där den spetsiga delen var lite kulformad just för att förhindra att det blir hål i kläderna. Så varför har inte alla butiker det?

Jag förstår att butiker vill tjäna pengar, jag menar annars hade de ju inte sålt sina kläder. Men att detta händer varenda gång gör att jag blir lite anti mot den kedjan. Så i slutändan kommer jag ju inte att köpa kläder där utan någon annanstans. Vilket innebär att de förlorat en kund. Som de inte tjänar pengar på. Så om de skulle ha bättre larm skulle kunderna stanna kvar. Enkelt.

Jag brukar vara väldigt noga med att vilja titta på klädesplagget när expediten tagit bort larmet för att se så att inga trådar gått av. Men det är inte alltid så populärt ska jag säga. ”Är det något problem?” ”Nej, jag tittar bara så att det inte gått hål av larmet.” Sur uppsyn och muttrar ibland” Det gör det inte.” ”Jo, men ibland gör det det.” säger jag och vill jag bara skrika och banka deras huvud i disken lite som Ally McBeal ni vet. Varför ens argumentera emot. De kan ju inte vara ovetande om detta. Många affärer har ju dessutom så att de som arbetar måste ha på sig affärens kläder. Som sagt, det kan inte bara vara jag som är med om detta.

Och dessutom så syns oftast inte hålet förrän efter flera tvättar. Ibland lägger jag inte märke till det förrän efter ett år. Och då har en inte kvar kvittot längre. Morr.

20140412-143915.jpg

Dresden. Som Prag fast mindre.

Standard

Jag åkte ju till Dresden på min födelsedag. Dresden kanske inte är en stad en åker till som svensk turist, det är mest tjecker och ryssar där faktiskt. Men om ni skulle få möjligheten att åka dit så tycker jag absolut att ni ska åka. En sån härlig stad. Så fin arkitektur och stämning. Om ni har varit i Prag så är det precis som i Prag. Fast bara lite mindre av allt. Men samma barockarkitektur, de där sotiga stenbyggnaderna och stora, snirkliga spiror på kyrkor. Kyrkor som sådana är jag mindre intresserade av då jag inte tycker att religion inte står för någonting positivt, men arkitekturen på en del av dem är så himla vacker. Här i Tyskland finns det, såklart, väldigt många katolska kyrkor och de är väldigt vackra att titta på.

Andra världskriget ska jag inte skriva någonting om för vem mår bättre av att läsa om krig och förstörelse? Men Dresden blev i slutet av andra världskriget nästan helt sönderbombat. Mellan den 7 oktober 1943 och 17 april 1945 bombades Dresden under åtta räder av c:a 2 500 bombplan. De använde sig av petroleumbomber som gjorde bäst skada för ändamålet. Därför är det väldigt varierande arkitektur i staden. När jag stod på torget Neumarkt och såg mig omkring såg det ut såhär.

20140410-120817.jpg

Överallt kan en se nya hus blandat med dessa gamla som finns kvar från innan kriget. De har också hästdroskor för turister, precis som i Prag.

Jag kom till staden vid 13-tiden och hade ändå till halv fem på mig att titta runt och turista tills jag skulle träffa M som jobbade. Jag hoppade av tåget i Altstadt, som är som namnet säger den gamla delen av staden. Här fanns det fullt av mysiga gator, caféer och gallerior. Dresden är uppbyggt på båda sidorna om Elbe och mellan de två finns det flera fina broar. Att vatten rinner genom en stad tycker jag alltid är så fint. Andra roliga saker jag hittade var:

20140410-120644.jpg

En målarverkstad med enhörningar. Ett roligt och färgglatt hus. På en parkbänk med sol och en påse nötter firade jag mig själv och min födelsedag. Körsbärsträden hade börjat blomma.

Vädret var sådär, ganska skön värme men inte blå himmel någonstans. Förrän jag satt och väntade på M. Då sprack himlen upp och solen värmde jätteskönt. Vi började firandet av min födelsedag med att skåla i en Fikonlikör som jag köpt i tvåcentilitersflaskor och sedan gick vi runt i staden, drack en espresso i en saluhall, åt en vegankorv, hittade fler fina gator och hus. Överallt i staden fanns det väggmålningar. Och även såna här som hjärtat och Charlie Chaplin, de är som svampade över en sån mall eller vad det nu heter. och ett par skor i en trappa såg jag också.

20140410-120706.jpg

Vi hittade även reklam för kvinnocigaretter. Ja, en kanske skulle börja röka igen. De är ju trots allt tillverkade för kvinnor.

20140410-120628.jpg

Vi hittade en park som vi inte satte oss i eftersom att det började bli lite kallt. Men det märktes att våren har kommit för det var fullt med folk som satt på gräset och grillade, spelade spel och drack öl. Det gillar jag med Tyskland, att parklivet är så utbrett här.

När vi var på väg genom parken till restaurangen möttes vi också av en ängel. Inte dålig födelsedag måste jag säga.

20140410-120609.jpg

Restaurangen som vi valt ut för kvällen heter Flax och är en veganrestaurang. De har pizza, pasta och lite andra rätter. Jag tog en pizza med sötpotatis och aioli på. Jag skojar inte när jag säger att det var den godaste pizzan jag ätit. Sötpotatis på pizza är krämigt och ger en söt och god smak. Det  behövs dessutom ingen ost på när det är aioli. Det var en rätt liten restaurang som när vi gick ifrån var full av gäster. Personalen kanske skulle öva lite på sitt sätt mot kunderna, fast det passade ändå in på stället. En rätt sävlig och chill kille (Chill är faktiskt det enda ord som passar in på honom. Inte så att jag använder ordet, men han var verkligen chill.) som när vi beställt och han skulle ställa tillbaka menyn mot väggen som vårt bord stod så drämde han trämenyn i huvudet på mig av misstag. Helt oväntat. Jag började asgarva för det var en sån otippad grej att vara med om. Han skrattade bara och bad om ursäkt.

Efter resturangen gick vi över till nästa ställe som M fått rekommenderat av sina kollegor. En rökig pub som var rätt folktom. Vi drack en öl och gick vidare till nästa anhalt istället. Ett riktigt östhak där originalinredningen var kvar från innan kriget, tapeterna var helt fantastiska. Här var det fullt av folk och M sa att jag var tvungen att testa en Wodka Ahoi. Det är sånt där godispulver som finns i påse som en häller på tungan och sen en vodkashot på det. Så jäkla gott och antagligen väldigt lätt att bli asfull på. Jag tog en och sedan drack jag en öl.

Det fanns även Schwedenbecher på östhaket. En svensk bägare alltså, med Absolut vanilj och hallonlikör. Har jag aldrig hört talas om.

20140410-120553.jpg

Jag hade stigit upp före kråkorna på morgonen så jag blev såklart trött vid 10-tiden. Vi bestämde oss för att gå mot hotellet och sova. Hotellet var ett budgethotell fast det enda jag var lite missnöjd med var kuddarna. De var tunna och stenhårda. Märkligt eftersom att min erfarenhet av tyska kuddar är gigantiska och mjuka. Men jag somnade och sov gott ändå. På vägen mot hotellet gick vi förbi en affär som sålde konstnärsmaterial och var också ett galleri. Utanför hade de satt upp färgglada fågelholkar. Det fanns också en jättecool postlåda, gammal fast användes fortfarande.

20140410-120729.jpg

Dagen efter vaknade vi vid 8 och solen sken. Det skulle bli 22 grader på dagen och jag såg fram emot en fin dag i denna mysiga stad. Frukost ingick inte på hotellet så vi gav oss ut och hittade ett café som serverade oss en stor, svart kaffe i solen. Efter det gick vi mot staden. På kvällen innan gick vi förbi en affär som jag ville gå in i så vi gick till den. Där hittade jag en ljusslinga med färgglada rispapperslampor och en ring med en röd korall. Perfekt födelsedagspresent. Vi hade ätit lite frukt på hotellrummet så vi var inte hungriga direkt utan gick runt i solen. Magnolian blommade och jag tror inte att det finns någon vackrare blomma.

20140410-120750.jpg

Vi hade bestämt oss för lunch på en veganrestaurang men den ville inte öppna när det stod att den skulle öppna så vi åt istället på ett arabiskt ställe. Jag åt stekt potatis, zucchini och blomkål med tahinidressing och bröd. Dressingen var så god så jag var tvungen att fråga vad den bestod av. Tahini, citronsaft och vitlök. Mixa ihop. Så jäkla gott!  M åt en falafeltallrik. Också jättegott, jag älskar falafel.

Tårta måste en äta på sin födelsedag. När det nu råkar vara så att en gått och blivit vegan så är det inte så enkelt att bara svänga in på ett café och ta en bit. Men jag hade luskat ut att det fanns ett vegancafé som hette Café V cake. Happy cow är förresten en jättebra sida om en vill hitta vegan eller vegetariska ställen på orter en inte är bekant. Kolla in! Här fanns det givetvis en tårtbit åt mig. En maulwurfkuchen eller en mullvadstårta. Det är en chokladbotten med vit kräm och bananbitar inuti och sedan en chokladöverdel som ser ut som en jordhög. Otroligt god. Och caféet var ett sånt med gammal inredning och små, sköra porslinskoppar och sockerskålar med sockertång. I bordet bredvid oss satt ett äldre par, 85 år minst, och åt en dagens soppa. Det var första gången de var där och tyckte att det var jättebra med vegan mat. Alltså, mer sånt säger jag.

20140410-120534.jpg

Sedan gick vi mot parken där vi träffade en ängel dagen innan. Där satt vi på gräset tillsammans med säkert halva Dresden och jag räknade till fem kubbspel och massvis med musik spelande överallt. Vi läste och solade och satt där tills vi var tvungna att ta oss mot tåget för att åka hem igen.

Jag ger min födelesedagshelg fem tårtor av fem och är skitnöjd.

Om att återanvända sina egna kläder.

Standard

Vita kläder är något jag väldigt sällan använder. Jag tycker att det är så otroligt tråkigt och ofta så syns det igenom vad en har under. Om en har något under vill säga.  Ja, det är inte riktigt min tekopp om en säger så. Trots detta har jag dock några vita kläder i min garderob av någon outgrundlig anledning. Det är ju inte bara det att jag tycker att det är tråkigt utan att kläderna efter ett tag också blir så solkiga. En svettas lite, en är ute i solen eller som jag spiller på mig.

Jag hade ett vitt linne/tunika som är jättefin och somrig och sval och tunn och egentligen perfekt vore det inte för att den var just vit och typ helt genomskinlig. Har en en vit behå under sånt? Eller kanske en leopardbehå? Jag vet inte, dumt såg det bara ut. Jag har fått en kofta av min syster för några år sedan som hon skulle slänga. Den var kortärmad och eftersom att koftor är en del av mitt signalement så slog jag till och tänkte att på sommaren blir det perfekt. Hur många gånger har jag använt den? Få kan jag säga. Den är ju vit.

Vad gör en då? Jo, en hittar en tjej som heter tigerbabylove på Instagram och som hade färgat kläder med gurkmeja. Eftersom att vi äter rätt mycket gurkmeja (det främjar tillväxten av hjärnceller) så hade vi en del som jag kunde testa med. Jag menar, jag använde ju ändå inte kläderna. Sagt och gjort så satte jag igång med projekt gurkmejafärgning igår.

En liter vatten

2 dl gurkmeja

Ett par-tre msk ättika

Först kokade jag upp vatten med gurkmejan och lät det koka i 20 minuter. Under tiden lade jag kläderna i blöt och sedan lät jag de koka i gurkmejavattnet 10 minuter. Försiktigt tog jag upp kläderna (gurkmeja färgar väldigt bra av sig på vitt pvc-golv har jag tidigare fått erfara) och sköljde av dem i badkaret tills vattnet var klart. Till sist lät jag kläderna bada lite i en balja med vatten och ättika. Sen hängde jag upp dem för att torka.

Resultatet av tunikan är fantastiskt. Till och med de små knapparna och axelbandsplastbitarna har fått färg. Döfin gul färg.

Resultatet av koftan är jag osäker på. Jag måste testa den först. Det blev lite fläckigt och jag vet inte riktigt om den bara är dåligt sköljd eller om det är i tyget som det är små knoppor som dragit åt sig mer. Men jag kommer ändå att använda den. Kanske färgar jag om den igen eftersom att det var så enkelt. Eller så testar jag att skölja ur den igen.

 

20140409-102311.jpg

I veckan lär jag mig att springa. Igen.

Standard

Håhå, vad tiden går snabbt nuförtin. Inte var det meningen att lämna bloggen åt sitt öde i över en vecka. Men jag har varit så sjukt upptagen. Mer om det en annan gång.

Jag håller på att lära mig att springa med mina FiveFingers som jag fick i födelsedagspresent av M. Vi var och köpte dem i fredags för han hade ju inte köpte dem åt mig. Mina fötter är rätt spetsiga, eller hur jag nu ska formulera mig, så jag hade kollat in modell som inte var för  rak vid tårna. Den fanns, men jag hittade en annan som passade ännu bättre. Fast mina är svarta och rosa.

Igår var första gången jag var ute och testade dem. Det är viktigt att en inte bara ger sig ut och springer som vanligt i dem första gångerna. Eller ja, enligt tillverkaren ska en träna in sig under 13 veckor och successivt öka på distansen. Här finns tips på hur en ska börja med sina FiveFinger. M har haft sina i flera år och sa att jag var tvungen att börja försiktigt. Så då gör jag väl det då. Tålamodig som jag är. Hah!

Sagt och gjort. Igår krånglade jag på mig skorna. För det är ett krånglande första gångerna så att en får in en tå i varje ficka. Puh! Sen gick jag ut på innergården och sprang ett varv. Jag tror att det kan ha varit kanske 100 meter. Vilken känsla det var att springa på tå, eller framfoten blir det som. Att springa på stenar var inga problem, de kändes knappt. Det kändes mer som naturligt. Efteråt kände jag att tårna var lite domnade, men det har nog antagligen att göra med att jag vanligtvis inte går på den delen av foten så mycket. Eller så koncentrerat.

20140408-160138.jpg

Så hur känns det idag då? Inte mycket. Jag har förvisso träningsvärk i benen, men det är på insidan av låren och i röven för att jag efter springturen tränade med M’s kettelbell så att jag blev alldeles darrig efteråt. Men inte nämnvärt i vaderna. Jag har nog haft tur också eftersom att mitt vanliga benträningsprogram innehåller rätt mycket tåhävningar så mina vader är rätt tränade. Jag tog ytterligare en runda idag och ökade på med ett halvt varv så vi får se hur det känns imorrn. Men jag är helt övertygad redan om att det är så här en ska springa. Så naturlig känsla och jätteskönt. Och det känns som att jag springer snabbare också, men det har jag inga bevis för eftersom att jag inte hade nån klocka. Men jag måste jämföra när jag sprungit några gånger.

Jag kan också säga att jag nu startar punkten ”springer regelbundet” i målåret 2014. Jag ska springa minst två gånger i veckan som komplement till styrketräningen. Sen får jag väl se hur långa sträckor det blir så här i början.

En weekendresa söderut.

Standard

Ja, söder som i Dresden då. M arbetar i Dresden nuförtin och jag är här och semestrar lite från fredag till lördag.

Anledningen till mitt semestrande är inte bara att jag ska få titta på Dresden, som är en otroligt vacker och mysig stad, utan att jag även fyllde år igår! Wihoo! Roligt usw. Men det roligaste är presenten som M gav mig. Fivefingers! Yay! Äntligen kan jag fortsätta med löpningen. Jag har inte sprungit på jag vet inte hur länge och en av anledningarna är att jag märkte att mina skor är helt slut. De har ingen svikt överhuvudtaget. Det blir ingen bra runda då om en säger så. Det är enbart kämpigt att ta sig runt.

Men nu. Nu kan jag äntligen börja (eller fortsätta) igen. Det kommer ju såklart att ta ett tag innan jag tar mig runt samma längd som jag gjort innan eftersom att med fivefingers springer en på framfoten/tårna och det är en helt annan teknik än med vanliga skor.

Men nu ska jag bege mig ut i Dresden, som ska vara Europas grönaste stad, och turista! Ha en finfin lördag :)

Dresden

Låt oss göra det till ett Earth Year.

Standard

På lördag är det en sån dag där vi ska släcka ner alla lampor för miljön. I grund och botten tycker jag att det är en bra idé. Men att bara göra det en gång per år känns fånigt. Jag vet att det handlar om att få makthavare att förstå allvaret med klimatförändringarna, men att satsa allt på en dag per år känns lite dumt. Och att satsa det på något som egentligen inte sparar någon energi känns lite onödigt. För du sparar enbart in på din egna energiförbrukning. Inte gör en några världsbetydande besparingar genom att släcka ner en lampa. Inte heller genom att 2 miljarder gör det. Det går inte att lagra energi, tyvärr.

Vad vi också måste tänka på är att just energi är väldigt viktigt. Det är så viktigt att jag skulle säga att energi är det vi är mest beroende av. Vilket då leder till att om vi ser på det krasst kommer vi inte att kunna göra någonting åt det så länge som det finns de som tjänar pengar på att vi använder energi. 80% av energin som används förbrukas av industrin. Industrin. 20% är alltså resten av oss. Och av de 20% är just lampor en rätt obefintlig del. Kommer industrin att stänga ner sin verksamhet till förmån för miljön? Nja, det kan jag rätt säkert säga att det inte kommer att hända. De tjänar ju inga pengar på det. Så länge det finns en marknad att tjäna pengar på kommer det att tjänas pengar på det. Har du möjlighet kan du istället satsa på egen energi att värma upp ditt hus; bergvärme, jordvärme eller vattenvärme. Ett eget vindkraftverk tillsammans med kvarteret kanske. Solenergi, även om vi inte lever i den mest solrika delen av världen så  fungerar det att använda sig av det.

Jag tycker att vi gör en megakampanj som sträcker sig över hela året istället. Låt oss inte missa att vi ska påverka våra makthavare så mycket som vi bara kan. Jag tror att det hade gjort en större verkan istället för att koncentrera sig på en dag. Jag har missat dagen ibland bara för att den inte uppmärksammats så mycket och att den bara är just en dag. Om jag under ett helt år sett reklam i tidningar, på tv, utomhus och överallt så hade jag definitivt tänkt på det mer. Jag tror att om vi hela tiden blir påminda om det (ja, även om det nu ska vara en gång per år bara) så kommer vi till slut att inse att vi (inte bara makthavare) kan påverka miljön. Det handlar om våra beslut och att börja i den lilla ändan är alltid en ända att börja i. Det finns flera små ändar att börja ditt miljötänk med. Ekologisk mat, ekologiska kläder, bara handla på second hand, minska ner köttätande, köp bara ekologiska skönhetsprodukter, kräv köttfria dagar på din skola, cykla till jobbet – det mår både du och miljön bra av. Det finns massor av saker du kan börja med för att göra din del av miljöarbete. För du måste göra din del, allt annat är själviskt.

Men nog sagt om det. Släck nu ner lamporna. Om du vill.