Tag Archives: Arbete

Om att gå på anställningsintervju i Tyskland.

Standard

Jag är ju arbetslös om det är någon som missat detta. Nu har jag i alla fall i dagarna varit på en slags anställningsintervju. Jag skriver en slags eftersom att jag blev kontaktad av ett bemanningsföretag som ville träffa mig och eventuellt anställa mig som konsult till ett företag. Jag sa att det var ju trevligt och vi bokade tid och jag skickade mitt cv på engelska och tyska. Kunden ville ha någon som pratade engelska men som kunde tyska. Hepp hepp! Men i alla fall. So far so good liksom.

Jag visste att det är lite speciellt att gå på anställningsintervju här. Och med speciellt menar jag klädseln. Det går inte att ha på sig vad som helst på en anställningsintervju inte. Inte för att jag skulle gå i trasiga jeans på en intervju i Sverige, men lite mer avslappnat är det ju ändå. Men inte i det strikta Tyskland. Här är det en djungel av vad en får och inte får och bör och inte bör ha på sig. Jag började svettas lite när jag kollade runt på alla måsten.

Jag hamnade i mitt sökande på sidor där företagare pratade om vad som var ok eller inte på en intervju. Några artiklar i tidningar hittade jag också där bland annat bemanningsföretag pratade om de värsta misstagen en arbetssökande kunde göra. Märkligt nog var sakerna alla nämnde enbart baserade på klädval bland de ansökande. I en bisats läste jag att naturligtvis skulle en ju ha förberett sig och kunna sälja in sig hos företaget och så, men det mesta var klädkoden. Men det bästa av allt är att jag hittade ett helt skolexikon för kvinnor också. Här går det att läsa sig till vad för skor i vad för sammanhang som går för sig. Här hittar du bland annat 10 tips på skor inför en anställningsintervju.

Vad jag läste mig till i lexikonet var att jag bland annat var tvungen att ha på mig ett par svarta eller mörkbruna skor, även om jag inte i mitt yrke kommer att ha kundkontakt. Det ger ett seriöst intryck nämligen. I valet av skofärg ska en välja konservativt och förtroendeingivande. Klackar högre än 10 cm eller stilettklackar hör fritiden till och bör således stanna hemma i garderoben under en intervju. Istället är det bättre att välja några av dessa typer för att övertyga (Jag skriver översättning direkt från tyskan eftersom att jag inte är så bevandrad i skovärlden även om en skulle kunna tro det då jag faktiskt har haft mängder med skor och älskat dem. Men inte längre. Orkar inte ha annat än låga skor som det går att springa till bussen med.) : klassiska pumps, halvskor, låga snörskor eller collegeskor.

Eftersom att jag äger ett par låga snörskor tänkte jag att de kunde jag ju ha. Min svägerska var här och tog ett djupt, förskräckt andetag och sa att nej, det går inte. Och mina stövlar då? De är ju klassiska och rätt enkla och en klack och allt. Hon såg lite skeptisk ut men sa njajakanske. Jag frågade M som direkt sa: NEJNEJ, de där kan du inte ha. Så jag fick ge mig ut och köpa ett par. Jag hittade ett par på Vagabond som passade bra. Jag pratade med kvinnan i affären om just anställningsintervjuer och skor och hon sa att de jag hittat var perfekt och jag kunde ju inte komma i pumps så här på vintern. Det skulle ju se galet ut. Jag litar på henne för jag har köpt skor av henne tidigare i höst och hon är inte en sån som bara säger så för att få sälja. Hon är ärlig och bra.

skor

Tro nu inte att bara för att du lärt dig vilka skor som går att ha på sig att du har allt klart för dig. Vi har inte kommit till kläderna ännu. Det går nämligen inte att ha vad som helst tillsammans med ovanstående skor. Håhå, vad tänkte du? Om du ska ha kjol, vilket föredras, ska den naturligtvis vara diskret och helst svart. Den ska inte vara för kort, helst till knät. Den ska vara slät och rak, en kostymkjol helt enkelt. Till min fördel hade jag fått en sån av min syster när hon rensade bland sina kläder hemma. Hon hade den när hon arbetade på hotell och den kändes så strikt som det behövdes. Till denna kjol ska du ha en blus, diskret såklart, som inte är genomskinlig och inte för urringad. Den ska vara i en diskret färg och material. Det är också ok att ha en top av diskret val som inte är för snäv. Jag hade en mörklila polotröja som min svägerska hade godkänt innan.

Behån får under inga omständigheter synas igenom, inte ens konturerna av den. Tänk på att inte ha en mönstrad behå eller en med struktur som kan synas igenom. Strumpbyxor är ju självskrivet att en måste ha till kjol, men såklart inte vilka som helst. De ska vara svarta och inte för tjocka och inte för tunna och absolut inte blanka. Över blusen måste du ha en kavaj. Den ska vara klassisk och samma färg som kjolen. Inget annat än svart går egentligen hem här. Kavajen ska helst vara knäppt under hela intervjun och om en knapp ska vara öppen ska det vara den nedersta.

Diskretion och förtroendeingivande är ledorden. Om en däremot söker jobb inom den kreativa branschen så går det bra att ha en sjal eller halsband i en diskret accentfärg. Annars ska en helt undvika att ha sjal. Smycken är ok att ha, men inget annat än diskreta. En halskedja med något enkelt hänge som helst inte ska vara religiöst och iögonfallande. Diskreta ringar är också ok, men inte mer än på ett finger per hand. En diskret klocka går också bra, men helst inte mer än en. Just här är jag osäker på om någon kände för att skoja till det lite eftersom att när var det populärt att ha flera klockor? Någon gång i början av 90-talet? I allafall så hade jag en silverkedja med en silverkula i och en tunn silverring med en liten ametist.

Smink då? Ja, helst smink men inte för mycket och inga lösögonfransar. Ska det vara läppstift ska det vara, hepp hepp, diskret färg. Nagellack är också att föredra framför inget. Hellre genomskinligt än inget alls lyder råden här. Och naglarna ska inte vara långa, ett par millimeter över fingerkanten. Eller kortklippta, men då är det nästan ett måste med genomskinligt nagellack.

Frisyr är också viktigt. Helst inga grälla färger, diskretion kommer ni ihåg, och inte avancerade klippningar. Om en har långt hår går det bra att ha det utsläppt men också att sätta upp det. Ska det vara uppsatt ska det inte vara för strikt (förvånande nog) utan lite löst gjort utan att se ut som ett fågelbo. Jag hade smutsigt hår så jag körde med en doughnutknut till min nytvättade raka lugg.

Över detta ska en vintertid ha en kappa. I en diskret färg såklart. Marinblå, grå, brun eller svart. Jag har en svart yllekappa som jag hade. Kappan ska under inga omständigheter vara kortare än kjolen. Om du inte är kort, då ska du helst välja en midjekort ytterjacka. Om du däremot är väldigt lång går det bra med en lång. Ju längre och större du är ju längre kappa gäller. En sjal som inte avviker för mycket är också tillåtet.

Som tur är bor jag i det lite mer avslappnade Berlin och det var inte så strikt på kontoret. Hon som intervjuade mig var klädd i mörka jeans, en halvurringad top, en stickad kofta med lite paljetter på axlarna och halvlåga stövlar som var utanpå byxorna. En skulle kunna säga att jag var den mest uppklädda i hela byggnaden. Men det känns ändå bättre att hon fått se mig på det där sättet så vet hon att hon kan släppa iväg mig till kunder.

Så nu håller vi alla tummarna för att det dyker upp det perfekta jobbet till mig. Okej? Tack på förhand!

Källor på det här:

Damenschuhlexikon

och det övriga, stora internetzet.

Annonser

Jobb på annan ort del 1 – saker jag är dålig på.

Standard

Idag är det torsdag. M jobbar i Dresden i veckan. Jag tycker att det är aptråkigt och jag saknar honom. Så ska vi ha det till i maj. Fast han ska inte jobba hela veckor där, men varje vecka. Förra veckan började han jobba där och var där från torsdag till fredag. I veckan från tisdag till fredag. Det roliga är att jag förra veckan hade glömt att han skulle fortsätta vara på plats varje vecka. Jag trodde att det var för att komma igång som han var där nu och förra veckan.

När jag skrev mitt bidrag till Emily Dahls julkalender i morse så kollade jag igenom min iTunes efter musik som jag lyssnar på och hittade Cranberries. Som har gått på repeat hela dagen då. Här kommer en passande låt till just ämnet i fråga.

 

Om att gå omkring och klaga på att ingenting händer med ens liv.

Standard

Den senaste veckan, som förövrigt kantades av en hemsk huvudvärk som inte alls gick över den femte dagen, har jag gått omkring och känt mig ganska värdelös. Vad är meningen med mitt liv liksom. Varför det kommer just nu kan ha flera orsaker, men en av den är att jag i mars har varit arbetslös i ett helt år. Ett år. Senast jag inte jobbade på ett helt år var i sexan. Sedan jag gick i sjuan har jag åtminstone haft sommarjobb under sommaren.

Men så tänkte jag att jag skulle ta tag i det här med att jag ska sälja mina saker som jag stickar, virkar och syr. Och så skapade jag ett Etsy-konto och ett PayPal-konto idag. Wihoo!! Äntligen! Det känns som att det lossnat någonting nu. Att det äntligen har börjat röra på sig lite. Nu är det bara lite andra minigrejer kvar så kan jag börja sälja.

Så nu känner jag mig inte så värdelös längre. Inte som att allt jag gör är att laga mat och städa och tvätta och sitta i soffan och Instagrama hela dagarna.

Jag ska inte bara skriva upp vad jag åstadkommit, som Matilda skriver, utan jag ska också skriva upp vad jag vill göra. Vad som får mig att må bra. Att skriva upp vad man är tacksam för är också en bra idé som nu efter nyår poppat upp överallt på bloggar. Fast jag säger som Queen of Kammebornias dotter sa:

Jag mår inte så bra, men jag har det bra.

Det är bra att tänka på det. Jag har det jättebra, jag ska verkligen inte klaga. Jag kunde ha haft det mycket sämre. Jag har haft det sämre.

Jobbmöte och världens godaste sallad

Bild

Idag var jag äntligen på det där rekryteringsmötet som inte blev av förrförra veckan och som jag HELT missade och glömde av förra veckan. Det verkar bra och jag hoppas att det blir någonting av det hela. Jag håller tummarna så att säga. Men det är ju inte riktigt vad jag vill göra, men vet en inte vad en vill göra så går det ju att börja med nåt en inte vill. Lite så tänker jag.

När jag kom hem hade M redan ätit eftersom han var tvungen att dra iväg till motorcykeln. Parentes att han kommer hem med en tårtbit till mig sedan för att fira att han klarade teoriprovet igår. Wihoo!! Jag gjorde mig en sallad och det var nog den godaste jag ätit på länge. Så den delar jag med mig av i bild och ord. Varsågoda!

En avokado, ett eller två salladsblad, en liten riven morot, ca en halv deciliter majs, ett kokt ägg av valfri hårdhetsgrad, några soltorkade tomater i olja, en färsk tomat, mozzarellaost, lite riven ost och en stor klick creme fraiche. Hacka i valfria bitar och blanda ihop med creme fraichen. Sen tog jag nog en nypa pyramidsalt på också.

20121030-145758.jpg

Frankfurt all over again. Again.

Standard

Det verkar som att Frankfurt är här för att stanna. M har återigen fått ett uppdrag där. Och jag ynkar lite över att vara utan honom. Igen. Men det blir ju mer tid för mig att klura på min affärsidé och söka jobb.

Och det betyder också att vi kanske köper hus nästa år. Yey!

Jag drömmer om ett arbetsrum.

Och en fantastisk trädgård.

Med en Swinging bed.

Det ska väl inte vara så svårt att fixa va?

När matlagning är det mest upphetsande på dagen

Standard

När jag inte mår så där himlans bra, som jag faktiskt gör större delen av tiden, så lagar jag mat. Och bakar. Och det har idag resulterat i:
Bröd bakat i bakmaskin. Alltså vilken uppfinning. Helt fantastiskt. En blandar bara ihop allt i en maskin, trycker på en knapp och hepp hepp, tre timmar senare har man ett perfekt och supergott bröd.
Hemmagjord pasta. Det har jag tänkt göra i jag vet inte hur många år men set har aldrig blivit av. Förrän nu. Också svinenkelt. Jag blandade bara ihop mjöl, ägg, salt och olja och så fick degen vila en halvtimme. Sen kavlade jag ut degen och gjorde typ ravioli med broccoli och mozzarella i.

20121023-201957.jpg

Sen har jag tillbringat dagen med att läsa kokböcker och sticka en mössa till M.

20121023-202409.jpg

Allt bara för att jag:
• Inte har något jobb
• Borde ändra lite i bilderna jag skickade iväg för några veckor sedan och som de gillar men behöver en del justeringar. Men hellre sitter med Pinterest, Instagram och Bloglovin. Och kokböcker och stickningar då.
• På äldre dar blivit lite, ja ska vi kalla det känslig när det där oerhört vidriga kommer som kommer en gång i månaden som jag inte ens kan uttalan så hemskt tycker jag att det är. Som jag i tio år var utan tack vare hormonspiral och som vid sista bytet, som jag är övertygad om är att likna vid en förlossning, får det. Like clockwork. To the second liksom. What’s up med det??