Tag Archives: motorcykel

Ibland blir det inte riktigt som en tänkt sig. Fast ändå bra.

Standard

När vi var på semester i Polen i augusti sov vi på hotell den sista natten för vädret var inte riktigt så att vi hade lust att bygga upp ett tält. Eller ja, bygga upp det och sova är väl inte det största problemet när det regnar. Att ta ner det är värre. Allt är blött. Du måste klä på dig snabbt för att inte allt ska bli blött och kallt. Och sen måste du ha så mycket kläder så att du inte börjar frysa. För börjar en frysa på en motorcykel så är det inte mycket en kan göra har jag fått erfara. Bara frysa och tycka synd om sig själv.

Men det var inte vad jag skulle säga. När vi dagen efter skulle bege oss av så var mina motorcykelbyxor lite snäva. Så mycket hade vi inte ätit under vår resa så jag blev lite misstänksam. Min men var ju trots allt 10 dagar sen. MEN, jag har en bra grund till att inte ha blivit misstänksam innan. Jag hade en cysta på min högra äggstock som upptäcktes i juni och hade försvunnit vid kollen i juli. Men då kan mensen bli lite sen för att allt inte riktigt var som det skulle.

Väl hemma, efter en resa där jag mådde lite småilla hela tiden köpte vi ett graviditetstest. Ja, men efter max tre sekunder visade ett superstarkt streck för gravid. Så ja, vi ska ha en liten knodd i april. Han går under arbetsnamnet Pelle av olika anledningar.

IMG_4860-0.JPG

Så hur gick det med mina mål 2013?

Standard

När jag satte upp målen för mig själv inför 2013 tänkte jag att jag faktiskt skulle klara av dem också. Och det har gått ganska bra. Jag har inte gjort allt men jag har däremot lagt till och förändrat lite i målen under året. Det är också ok. Det är ju jag som satt dem. Vad jag däremot inte gillar är att jag inte sprungit och cyklat så mycket. Men jag har däremot börjat styrketräna och gör det 4-5 gånger per vecka. Men den där grejen att komma ut och springa av sig eller cykla av sig saknar jag. Skärpning inför nästa år med det. Vi tittar på resten av målen.

  • gör plankan i 10 minuter. Jag klarar ca 4 minuter. Jag har inte tränat så mycket på just plankan sedan jag började styrketräna i juli. Men jag är på god väg.
  • springer mer än 2012. Ha, vilket skämt. Jag har nog inte sprungit sedan i oktober.
  • cykeltränar som en galning så att jag inte dör på väg upp för alperna. Vi cyklade aldrig över alperna i år utan ska ta det nästa år istället. Och sedan M skaffade motorcykel har vi mest åkt motorcykel och inte cyklat så mycket. Skärpning säger jag.
  • äter mer veganmat. Men det går ju superbra. Vi äter vegan jämt. Om vi inte är på resa och det inte riktigt går att få till.
  • tjänar massor av pengar på mina kreativa kreationer. Just ja, här måste jag säga att jag inte gjort mycket. Men det kommer, det kommer.
  • mediterar helst varje dag. Varje dag är att ta i, men flera gånger i veckan. Både guidade meditationer och tysta.
  • köper så mycket som möjligt av mina kläder på second hand. Ja, nu handlar ju inte jag så mycket alls, men jag har handlat både på second hand och i vanlig butik.
  • tänker mer på miljön och köpa mer närproducerat. Vi köper mest ekologiskt och närproducerat när det går.
  • lära mig mer tyska! Det går jättebra. Jag har i år skämtat första gången på tyska. Inte illa alls får jag säga. Och ja, de jag skämtade till förstod mig.
  • åker motorcykel till Istanbul. Nä, men väl till Italien och Gardasjön.
  • går på bröllop i Luleå. Check!

Alpenresa – dag femton. Den sista dagen.

Standard

Vi vaknade upp i ett grått Augsburg. Det regnade. Jag kände att jag höll på att börja gråta lite. Det är lite annorlunda att starta dagen soligt och så kanske det börjar regna lite senare. Men att starta dagen i regn och att bli blöt innan man ens sätter sig på motorcykeln var kanske inte det roligaste. 60 mil hade vi framför oss.

Eftersom att det var just regnigt bestämde vi oss för att ta motorvägen istället för lite mindre och trevliga vägar. På motorvägen kan man ju också köra snabbare. Jag klädde på mig ungefär alla kläder jag hade med mig för att inte frysa ihjäl och så åkte vi. Efter ungefär en halvtimme insåg jag att mina skor verkligen inte var vattentäta. Det visste jag egentligen att de inte var, men jag hade inte insett det förrän nu. Det var två badkar i mina skor. Åh, vad jag frös. Efter en timme stannade vi och drack en kaffe på en mack. Jag kunde knappt röra mig så kall var jag. Det var hemskt.

Så fortsatte det hela dagen. Det slutade regna efter ett tag och mina fötter torkade upp. Men sen började det regna igen och så höll det på. När vi kom mot Berlin sken solen och jag har nog inte varit gladare att komma hem någon gång. Sen att vi kom i rusningstrafiken och det hade varit en olycka så att det tog oss inte mindre än en timme extra, det ska vi inte prata om.

Men i slutändan var detta en av de roligaste semestrarna jag varit på och jag hoppas att vi åker igen. Men då ska jag ha varma kläder med mig, vattentäta skor och kanske en egen motorcykel 🙂

DSC_8529

Alpenresa – dag fjorton.

Standard

Vi vaknade till en rätt grå himmel, men hörde oss för att det skulle bli lite soligare längre norrut. Vilket var bra eftersom att vi var på väg hemåt.

Direkt i Sterzing började Jaufenpass. Det är 2094 möh och ett jättefint pass i de italienska alperna. Långa, härliga vägar och inte så brant eller kurvigt. DSC_8529

DSC_8523

Den traditionella passbilden.

Efter Jaufenpass tutade vi vidare mot Österrike. Timmelsjoch stod på kartan för nästa och sista passet för vår resa. Det hade börjat bli kallare och då känns det per automatik inte lika vackert. Men såklart var det ju det. De vita snöklädda topparna och molnen som man kör igenom för att man är så högt upp. Timmelsjoch ligger 2474 möh.

DSC_8543

DSC_8554

En staty som stod högst upp med en örn säger rätt smarta saker.

DSC_8551”Det vänskap förbinder, kan inte politik separera.”

Efter Timmelsjoch kom vi över till Österrike. Det var lite soligare där, men bara 12 grader så det var rätt kallt. Man säger att per varje 100 meter sjunker temperaturen med en grad. När det inte är så varmt i dalen ens så blir det väldigt kallt där uppe. Men jag hade packat på mig rätt bra så jag frös inte. När vi kom ner hamnade vi i en skidort som heter Sölden som hade säkert flera hundra hotell. Alltså, jag förstår inte hur många hotell man kan klämma ihop i en liten by. Men eftersom att det är alperna och där åker man skidor så finns det ju en marknad för det. Men jösses vad hotell. Den alpina världscupen brukar varje år inledas där och jag skulle gärna återvända för lite skidåkning någon gång. Jag har aldrig åkt skidor i något annat land än Sverige och det hade faktiskt varit kul att åka i Alperna. Men det år bli en annan gång.

Från Sölden åkte vi snabbt vidare mot Tyskland. Det regnade lite, men inte så att vi var tvungna att stanna. När det började bli sen eftermiddag bestämde vi oss för att leta efter en camping. Det började regna ännu mer och nu var det inte roligt längre. Det blir snabbt så kallt när det regnar och man sitter på en motorcykel kan jag säga. Vi hamnade i Landsberg am Lech och då var det jättekallt och regningt. När vi stod vid campingen och väntade på att det skulle komma någon till receptionen bestämde vi oss för att vi inte ville bo i tält den natten heller. Vi åt en falafel och drack ett te på en lustig liten imbiss. Det var en kombination av bilförsäljning av begagnade bilar och dönerställe. Men gott var det. Sedan när vi var lite varmare, fast inte mindre blöta, åkte vi vidare och hamnade till slut i Augsburg där vi hittade ett billigt hotell. Vi duschade varmt länge och sen gick vi och lade oss.

Alpenresa – dag tretton.

Standard

Dagen började med en Trangiakokt kaffe på stående fot för att det var rätt kallt. Sedan åkte vi snabbt iväg och hoppades på sol denna dag. Imer som vi campaDet innebar att vi frös en del när vi startade dagen. Men vi hade hopp om sol eftersom att den syntes lite över berget.

Det blev en superfin dag med strålande sol och skönt varmt. Vi körde Passo Rollo som är det äldsta i Dolomiterna och har en höjd av 1989 möh. Det var ett jättehärligt pass med inte så skarpa svängar (som jag upptäckt att jag inte är så himlans förtjust i) och inte heller så brant.

DSC_8519

Som på ett trollslag var det sedan väldigt mörkt var vi än tittade på himlen och vi förstod att snart skulle det regna. Mycket riktigt, det började regna och vi bestämde oss snart för att avsluta dagen och för första gången på resan ta in på hotell. Tanken på att sätta upp ett tält och sedan sitta i det och frysa hela kvällen och kanske på morgonen sätta ihop ett blött tält och frysande bege sig iväg igen var inte så frestande.

Vi kom till Sterzing/Vipiteno i Sydtirol där vi var tvungna att stå under ett tak ett tag tills regnet slutade ösa ner. Vi var helt genomblöta och jag hade börjat frysa. Vi letade snart reda på ett hotell och duschade varmt. Sedan gav vi oss ut i regnet igen för att äta lite middag. Första bästa restaurang hade som tur var supergoda pizzor. Efter maten sprang vi tillbaka till hotellet och lade oss på sängen. För att efter två minuter bestämma oss för att sova istället för att gå ner i baren och ta en öl. Vi somnade vid halv nio och sov till åtta på morgonen efter. Vi var nog lite trötta tror jag.

Alpenresa – dag tolv.

Standard

Dag tolv påbörjade vi vår resa hemåt. Vi hade fått reda på att vädret skulle bli mycket sämre i södra Tyskland och vi ville försöka komma undan det. För hur roligt det än är med motorcykel så är det inte så skoj när det regnar. För det första blir man rätt blöt fast man har vattentäta kläder, för det andra blir det rätt kallt att bli blöt och för det tredje så kan det vara lite slirigt med en motorcykel på blöt väg. Och det kanske inte är så skoj.

Vi gav oss av från Verona och nordöst mot Monte Grappa. Nu hade vi inte varit på så många berg på ett bra tag och det var åter dags att slås av det vackra med berg och utsikten. Vi stannade och knäppte lite kort och njöt av utsikten. Det växte lite roliga växter i berget också.

DSC_8442

DSC_8446

Högst upp på Monte Grappa var det en restaurang där vi stannade för att dricka en espresso. De hade också hemgjord Tiramisu. Vi sa att vi kan ju inte komma hem utan att ha ätit en Tiramisu så vi beställde varsin. Det var den godaste jag ätit. Så himla krämig och len och saftig. Nom nom!

DSC_8465

Vi körde vidare och på andra sidan berget blev vädret lite sämre. Solen försvann bakom molnen, som också var så låga att vi körde igenom dem på vår väg.

DSC_8483

Vi åkte uppåt mot ett krigsmonument. Jag är osäker på vad det egentligen var, men en kyrka av något slag. Här stannade vi bara kort och fotade lite för det blåste kallt och var inte särskilt skönt väder på den sidan av berget alls.DSC_8488

Bilderna blir ju inte så himlans bra när det är så molnigt, men ändå.

DSC_8486

Ja, men ni ser ju hur det blir. Molnigt värre.

Vi åkte istället vidare och hoppades på lite mer sol istället. Det är så roligt i Alperna för det är kossor och getter och får överallt vid vägarna. Ibland är det vägskyltar med varningar om frigående kossor. Alltså att det inte finns några stängsel och att de kan gå på vägen om man har otur. Men de är ju så söta med sina klockor. Vi stannade lite för att prata och fotografera ett gäng.

DSC_8501

DSC_8478

Dagen avslutades på en camping i Imer. En liten trevlig håla. Lite väl kallt var det den natten, men jag hade kommit på knepet att om jag lägger sovsäcken över huvudet så fryser jag inte lika mycket.

Alpenresa – dag nio till elva.

Standard

Efter att ha spenderat tre härliga dagar vid Gardasjön bestämde vi oss för att åka mot Verona. Vi hade tankar innan om att åka både till Rimini och Rom. Men eftersom att jag var lite sjuk och det var för varmt för att åka så mycket så ändrade vi planerna lite. Det är ju så bra när man bara har motorcykel och tält med sig, det går att göra lite som man vill. Vi hade inget hotell eller någon resa beställd, bara oss själva.

Dagen vi åkte var supervarm. Över 30 grader. Men vi puttrade på och kom tillslut fram till Verona. Då började samma samma visa som i Trento, att hitta en turistinformation. Som tur var så råkade jag bara slänga ett öga till höger vid ett torg och såg det där silverfärgade I:et. Jag gick dit för att fråga efter en camping och fick en karta där  campingen var utsatt. Vi fortsatte i sann Trentoanda och snurrade runt för att hitta rätt gata att köra på, för det var endast cykelvägar, ombyggnationer av vägar och enkelriktat överallt. Till slut kom vi över floden och var åtminstone på rätt sida av floden.

Efter många om och men och svetten som bara rann hittade vi campingen som låg uppe på ett berg med världens finaste utsikt över hela Verona. Det var en jättefin camping, med restaurang och solterass. Och såklart ödlor.

DSC_8400

I Verona stannade vi två nätter. Första dagen var jag jätteförkyld (fast det gick över till dagen därpå som tur var). Ni vet när minsta lilla ansträngning leder till hjärtlappning och man tror att nu är ens sista stund kommen. Lägg då på minnet att campingen låg på ett berg. Staden låg nedanför. Det var en del trappor på vägen upp till campingen. Jag fick vila två gånger på vägen upp första kvällen. Jag var så andfådd och hjärtat höll på att spricka av klappningen.

DSC_8407

DSC_8409

Verona är en så himla mysig stad. Jag blev helt kär. Allt vatten och alla restauranger och caféer och gelaterior och torg och smala gränder och broar.

DSC_8413Jo, jag har äntligen hittat mig en solhatt. Som jag har letat. I ett helt år.

DSC_8427

DSC_8439

Romeo och Julia kom från Verona. På kartan jag hämtade hos turistinformationen var deras hus och gravar utmärkta. Eftersom att vi befann oss i Verona tyckte jag att vi åtminstone var tvungna att titta på Julias balkong. Jag måste säga att det var en besvikelse. Jag vet inte vad jag väntade mig. Men lite folksamling kanske? Lite mer: ”Här bodde Julia och här är hennes balkong”. Men nej, det var för det första avspärrat så att man inte ens kom in på gården. Man kunde bara kika genom en gallergrind på balkongen. Som dessutom inte ens ska vara hennes. Den är bara ditsatt på huset efteråt. Jag vet inte om det är för att det inte fanns någon balkong men Shakespear skrev om en balkong. Jag vet då inte. Men jag har sett den.