Lucka nummer 20 i Emilys julkalender – Min student.

Standard

Dagens lucka i Emily Dahls julkalender.

Studenten ja. Det kan bli ett ganska kort inlägg eller så kan det bli ett långt inlägg.

Den korta versionen: Jag tog aldrig studenten. Jag hade hoppat av gymnasiet ett halvår innan och åkt till USA för att vara au pair.

Den lite längre versionen: Lucia 1993 gick jag inte tillbaka till skolan. Jag hade tröttnat på att läsa till någonting som jag aldrig i hela mitt liv skulle arbeta med. Någonsin. Undersköterska. Jag blev förvillad av syokonsulenten på min högstadieskola. 1994 var nämligen första året som Luleå skulle få program och inte linjer på gymnasiet. Och Omvårdnadsprogrammet skulle tillsammans med Estetiska programmet vara pionjärer. Såklart ville syon ha med någon från vår skola till denna revolutionerande händelse. ”Men det skulle väl passa dig?” Sa han som aldrig någonsin hade pratat med mig innan eller visste någonting om mig.

Men jag nappade. Eller ja, jag sökte till Estetiska programmet också och kom in. Men då hände någonting i lilla mig. Jag blev plötsligt väldigt vuxen och tänkte att ”vad i allsindar ska jag göra med en estetisk utbildning?” Så jag valde Omvårdnad istället. Andra året sökte jag in på ett annat program, textilnånting, och kom in där med. Då vaknar den lilla vuxenmänniskan i mig igen och tänker: ”Vad ska du då göra med det året som du nu redan gått? Helt i onödan.”

Vilket då ledde till att jag hoppade av istället. Och åkte med min kusin till USA och var au pair i ett halvår istället. När jag kom tillbaka tänkte jag att jag trots allt skulle läsa klart det där halvåret och få något slags slutbetyg. Det var inte så lätt som jag trodde när jag klev in på in gamla gymnasieskola för att prata med dem. Det var så att klassen som jag skulle gå med hade växlat terminer och den terminen de hade kvar hade jag redan gått och den jag skulle gå hade de redan gått. Så det blev inget av med det.

Jag gjorde istället så att jag jobbade, ungdomspraktik hette det. Jag jobbade för samma summa som jag skulle fått i socialbidrag. Jätteroligt var det, jag var på olika dagis i Boden som jag flyttat till. Sedan jobbade jag i Luleå efter att jag flyttat tillbaka. Och så kom tankarna att jag måste ha det där slutbetyget igen. Jag började på komvux och läste, men hade ingen som helst läslust. Jag blev erbjuden ett jobb i Trollhättan och hamnade där. När ja gjobbat några år kom tankarna på slutbetyg igen och jag tog tjänstledigt  och läste på komvux där. Men det var rätt tråkigt och jag kom ingen vart liksom. Jag hittade istället Folkhögskolan i Trollhättan som jag till slut kom in på och läste i ett år. Det var det roligaste skolår jag någonsin gått. Jag älskade det. Skolan, ämnena, människorna och lärarna. Jag gick ut med högsta betyg och hade tillslut mitt slutbetyg. Så otroligt skön känsla den dagen jag stod där på trappan och höll i mitt betyg. Solen sken och vi gick till Swania på kvällen och firade. Det tog sin tid, 10 år närmare bestämt, men jag hade äntligen lyckats.

Annonser

4 responses »

  1. Jag blir så glad av att läsa det här. Jättebra kämpat och vad härligt att du fick ett riktigt underbart sista skolår. Särskilt eftersom det verkligen är jättesvårt att hitta tillbaka till skolan när man gör det på eget initiativ och inte bara är en i strömmen.

    • Tack, jag var otroligt glad när jag äntligen var klar och att det var så jäkla skoj det sista året. Jag tyckte att det var svårt att läsa någonting som jag vet att jag egentligen skulle vara klar med.

  2. Jag tror det är jätteviktigt att ha den där läslusten när man läser, annars blir det så fel. Kul att du till sist hittade läslusten på folkhögskolan! 🙂
    Jag tog faktiskt inte studenten formellt sett heller. Med studentmössa och flak alltså. Jag slutade demonstrativt att gå till gymnasiet de sista veckorna (när det inte fanns något viktigt att göra, hyste väldigt mycket agg mot studentjippona som ”man skulle” vara med på). Ingen verkade bry sig, det var ingen som ringde hem och kollade i alla fall, och jag fick mitt slutbetyg också.

    • Du har rätt, det är så viktigt att ha lust för att läsa. Annars blir det ingenting med det tror jag. Komvux tyckte jag var dötråkigt.

      De sista veckorna är kanske inte så viktiga för det mesta borde väl var gjort då tänker jag. Bra att du fick ditt slutbetyg ändå 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s