Hur det kommer sig att jag blev vegan.

Standard

Charlotta Sofia undrade i en kommentar hur det kommer sig att jag/vi blivit veganer. Och om jag var vegetarian innan. Jag har nog inte skrivit hur det gick till så här kommer det.

Ungefär 1997 umgicks jag väldigt mycket med min kompis Jeanette. Vi bodde i Luleås finaste stadsdel Svartöstan och hade en halv minut att gå till varandra. Vi träffades varje dag och även med hennes pojkvän som var vegan. Han hade många hemska filmer om djurindustrin som vi tittade på och i och med det växte en liten vegetarian ur mig fram. Så här i efterhand måste jag säga att jag nog var vegan nästan, men jag hade mjölk i matlagning och åt nog kaviar med. Min kost bestod mycket av ris blandat med grönsaker eller grönsaksgrytor, men även av pommes med dressing och Hälsans köks burgare med bröd eller pasta med färssås som fanns i påse som blandas ut med vatten. Varma mackor var också en återkommande favorit. Inte så jättevarierat eller kanske så himla nyttigt heller.

Jag flyttade till Trollhättan och fortsatte att vara vegetarian, men sedan träffade jag en kille som inte var det och då blev det lite ändring i min kost och jag var snart köttätare igen. Det var ingenting jag tänkte speciellt mycket på eller heller tyckte var konstigt. Min mage däremot var väl inte så förtjust till en början att få i sig kött igen, men vande sig eftersom.

När jag så träffade M och han var vegetarian blev det återigen naturligt att gå över till att äta vegetarisk kost igen. Till en början åt jag vegetariskt med mycket ost och grädde. Jag älskar nämligen ost och mozzarella är min absoluta favorit. Jag åt så mycket mozzarella förut att jag och Tove en gång gjorde en beräkning på hur många kilo jag satte i mig i snitt per år. Jag kommer inte nu ihåg hur många det var, men många var det.

Men jag funderade mycket över mat och kom över en del vegansidor på nätet. Jag tänkte mycket på att jag älskar djur och hur motsägelsefullt det egentligen var att jag äter djur. Och mjölkprodukter som ost tyckte jag nog var knasigast. Jag är mot att dricka mjölk och har också skrivit ett inlägg om detta som du kan läsa här.  En dag sa M att han hade tänkt att han ville börja äta mer vegan mat. Mycket lustigt tyckte jag, för det var precis det jag också gått och funderat över. Så på den vägen är det.

Jag skulle inte säga att vi är stenhårda med vår kost alltid, men vi köper inte hem någonting som är icke vegan. Om jag inte råkar glömma att kolla på pastainnehållet och inte upptäcka förrän jag kommer hem att den innehåller ägg. Men annars äter vi rätt nyttig mat, inte som i början när jag var vegetarian. Vi äter mycket varierade grönsaker och rött mycket sojaprodukter. Vi har testat att göra egen sejtan, men ingen av oss kunde äta det för våra magar klarade inte av så koncentrerad mängd vetegluten. Jag är lite glutenallergisk och sejtan är rent vetegluten så det var ingen bra kombination. Vi försöker att äta så ren mat som möjligt och undviker färdigrätter i den mån det går. Förutom sojaprodukter som korv, burgare och tofu. Vi har också testat på raw food och äter det ibland och tanken är att äta det oftare eftersom.

Vad vi däremot inte är så bra på är att veta om vi får i oss alla viktiga ämnen. Jag vet att B12 kan vara en sån sak som just veganer kan få brist på. Men samtidigt så har jag alltid varit dålig på att hålla koll på såna saker när det gäller mat. Men jag har en tanke om att skriva upp allt som man måste få i sig varje dag, varje vecka, ofta och sen vad det finns för livsmedel som innehåller just de ämnena. Sen är det enkelt att få i sig alla nyttiga och viktiga ämnen.

När vi är iväg på resa däremot, som i somras i Italien, är det ibland svårt att vara vegan. Det är inte alltid det finns veganalternativ på en restaurang uppe i en by uppe i bergen. Men samtidigt så kan man inte besöka Italien utan att äta pizza med mozarellaost på. Inte heller kan man låta bli att äta en tiramisu som inte är det minsta vegan.

DSC_8465

Annonser

10 responses »

  1. Fast jag skulle nog vilja säga att ni, precis som jag, inte är veganer utan att ni äter en plantbaserad kost. Veganism är ju en livsåskådning (som handlar om så mycket mer än mat) utan undantag för att det trillar in lite ost eller annat ibland.
    Jag tycker att det är enklast att säga att jag är ”vegan” när jag äter på lokal för annars tror dom att jag är vegetarian men vegan är jag inte trots att jag tror på djurrätt och aldrig ens skulle drömma om att äta något som helst animaliskt. Att vara vegan är ett 100% åtagande precis som att man inte kan vara gravid men ändå inte 😉

    • Ja, till viss del kan jag hålla med dig. Fast i vardagligt tal använder man ordet vegan för att definiera just sin kosthållning. Det är också ett relativt nytt begrepp att säga plantbaserad kost. Jag äter vegankost av många olika skäl, bl a av etiska för djurens skull, miljö för miljöns skull och hälso för min kropps skull. Jag använder inte heller produkter (alls) som är djurtestade. Fast ja, jag har skinnskor och äter honung, men för mig spelar det inte så stor roll egentligen. Det handlar om en inställning till djur och mat som jag delar med veganism och sen är det lättare, precis som du själv säger med restauranger, att säga att jag är vegan.

      • Jag hade önskat att de som kallar sig vegetarianer inte urholkat begreppet genom att blanda in mjölk, fisk och ibland t.o.m kyckling i begreppet för då hade ju det varit ett bra ord att använda. Jag känner likadant kring ordet ”vegan”, att om begreppet urholkas så tror människor att det bara är en annan diet istället för en livsåskådning.

      • Jag tycker lite att alla som gör någonting åt sin mathållning och gör medvetna val att inte äta det eller det är bra val. Om det är att vara vegan eller vegetarian eller köttätare som väljer vegankost en dag i veckan så är det ett val som gör skillnad tycker jag. Sen skulle jag ju såklart vara glad om så många som möjligt blev veganer, eller som du som äter plantbaserad mat. Som jag skrivit innan är vi inne på att äta mer ren mat, men att gå så långt som att enbart äta plantbaserad mat och då inga produkter som är processade vet jag inte om vi kommer till.

      • Jag äter, mest för att hålla den 11 årige sonen glad, lite ”tillverkade veggieprodukter” 🙂
        Men så länge dom innehåller saker från det som växer i jord är jag nöjd.

  2. Vad intressant att läsa om! Jag började min vego-resa så där lite trevande också. Åt fisk och kyckling i början men efter ett tag kändes det lite avigt. Det där med mjölkprodukter tänker jag mycket på och försöker dra ned på. Det är så knäppt att många ser på mjölk som naturlig föda för människor. Det är det ju inte. Det är kobäbismat anpassad för just kobäbisar. Dessutom är det ju noll naturligt för kon att producera mjölk hela livet.

    • Ja, jag tror att man är lite trevande i början innan man vet vad det är man vill. Jag åt också fisk ett tag i början men sen kändes det fel också.

      Mjölkprodukter får vi ju med oss som barn att det är bra och ger starka ben. Vilket egentligen är bullshit och tvärtom. Knasigt!

  3. Vad intressant att läsa! Jag är precis som du, att jag bara köper hem veganskt. Men om det blir små mängder mjölk eller ägg när jag äter ute/hemma hos någon annan stressar jag inte upp mig över det.
    Precis som du skriver är B12 superviktigt att supplementera med.
    Ha en fin dag!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s