Alltså, comfort food?

Standard

Som de flesta som läser här vet (borde veta) så älskar jag mat. Jag spenderar väldigt mycket tid ned att titta efter recep varje dag. Ofta är det dock inte veganrecept och då funderar jag hur jag skulle kunna veganisera dem. Men i slutändan så älskar jag mat. Jag äter när jag är hungrig och jag äter vad jag vill. Jag äter hur mycket eller hur lite jag vill. Jag skiter också fullständigt i hur andra äter sin mat. Och när. Och vad. Och hur mycket. Var och en gör som en vill. Förutom att jag kan tycka att alla bör tänka mer på miljön vid inköpen av mat och att alla borde bli veganer, men en gör dom en vill. Det här är mitt val. Du gör dina.

Det absolut värsta ordet jag vet i matsammanhang syns ofta i amerikanska recept, bloggar och reportage. Comfort food. Jamen, ni hör ju. Comfort food. Ska det liksom göra det mer accepterat att äta? Ska man för att det heter så äta mer än annars? Ska det på någon bantningsjävla sätt göra sån mat ”ok” att äta? Är det onyttig mat de menar? Eller vad är onyttig mat då? Jag förstår inte. Jag blir bara så aggressiv när jag ser det och lite anti mot att laga det. För jag äter vad jag vill när jag vill.

20131009-133805.jpg

Annonser

4 responses »

  1. Vilken sund inställning till mat du har. Mat behöver vi för annars dör vi och då kan man ju försöka göra nånting bra av det.
    Jag har aldrig bantat men får ofta behov av att vara hälsosam och då brukar jag träna för att av det mår jag bra.
    He-he, jag brukar också läsa recept typ dreglandes.
    Ha det bra i Berlin. Gissa om jag vill besöka den staden? 🙂

    • Ja, jag tycker att man ska äta allt man vill äta. Och vill man träna ska man göra det med. Det gör jag också för samma sak som du, jag vill känna mig hälsosam. Det är så skönt att träna och känna att kroppen används till någonting 🙂

      Berlin är fantastiskt, du borde verkligen åka hit!

  2. Visst är det väl icke-bantningsmat de menar? Men jag har några få maträtter som jag gillar extra mycket när jag är lite vissen eller sjuk och som därför har blivit tröstmat för mig. Risgrynsgröt är sån mat för mig. Jag är faktiskt inte alls lika sugen på den annars.

    • Ja, jag fattar det som att det är typ som ”onyttig” mat som man äter lite som tröst. Vilket jag är emot eftersom att jag tycker att man kan äta vad man vill utan att vara tvungen att skylla på något. Som att man säger: ”Nu har jag ju tränat så bra så nu kan jag unna mig en tårtbit.” Men ät en tårtbit on du vill liksom. Jag är mer emot att det får hela matgrejen att låta så förbjudet och bantningsaktigt. Att man inte kan äta vad man vill utan att behöva förklara bort det. Fast jag förstår hur du menar med tröstmat. Hemma hos oss äts det burkjordgubbar med vaniljkräm när vi är sjuka för att min sambo alltid fick det när han var liten och sjuk.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s