Igår skulle jag göra potatisgnocci med basilika. Det gick skitbra till en början. Jag kokade 300 g potatis i skivor och när de svalnat mosade jag ihop dem med 60 g mjöl och lite salt. Sen finhackade jag basilika och blandade i. Jag rullade ut degen och kapade till små bitar.
Som jag sedan tryckte på med en gaffel.
Sen hackade jag lite svamp, lök och soltorkade tomater som jag stekte. Jag kokade upp vatten och lade i mina små gnoccisar och lät de koka tills de flöt upp.
Ungefär här slutar det finfina med den historien. Jag läste receptet fel och jag skyller på det här krångliga språket. Gnoccisarna var nämligen färdiga här och det som sen skulle koka i 10 minuter var sockerärtorna som jag inte hade. Inte gnoccisarna. Efter några minuter löste de upp sig och blev som kokt potatismos som stelnade till en stor gegga när jag fick panik och hällde över allt i ett durkslag.
Men svamplökblandningen blev god med vanlig akutkokt pasta också.
So, I live in Berlin 
Jag kan föreställa mig frustrationspaniken som uppstår. Men det såg gott ut (innan det gick åt skogen). Du får göra nytt försök en annan dag 🙂
Ja, det var verkligen frustration på hög nivå. Men jag ska testa det igen. Tur att det var så himla enkelt att laga. Det hade ju känt mycket värre om det var krångligt och tidskrävande.
Lite som små kroppkakor. Bättre lycka nästa gång!
Jag har inget lock till min smörbytta tyvärr. ..
Ja, precis som kroppkakor. Fast det skulle ju vara gnoccis 🙂